Home

  • Vi behöver annat tänkande för att lösa problem än att identifiera dem.

    Vi behöver annat tänkande för att lösa problem än att identifiera dem.

    Att hitta riktiga problem är faktiskt svårare än man tror. För det är inte det första som du ser. Inte sällan behöver du jobba igenom ett problem för att se den bakomliggande orsaken. Det kräver både uthållighet och en analytisk sida av dig. Många bolag är briljanta att lösa fel problem.

    Däremot att hitta idéer och lösningar på ett problem är ofta en kreativ process. Roligare tycker många. Förutsatt att problemet är bra definierat.

    En bra idé utan ett riktigt problem eller en kund slutar som en idé.

    En dålig idé med både ett riktigt problem och kunder, det ger fortfarande förutsättningar till affärer. Om idén löser problemet.

    Vet att det är svårt men jag försöker intala mig själv:

    • Det behöver inte vara snyggt.
    • Det behöver inte vara perfekt.
    • Det är helt okej om du skäms lite idag.
    • Det går alltid göra bättre. Gör det då bättre. Utveckla.
    • Du gör ändå skillnad.
    • För din kund.

    Och det, är det enda som spelar någon roll.

  • Krav, behov och felaktiga leveranser

    Krav, behov och felaktiga leveranser
    Sätt rätt förväntningar genom att testa först era antaganden kring gränssnitt med prototyp först.
    Sätt rätt förväntningar genom att testa först era antaganden kring gränssnitt med prototyp först.

    Alla som jobbat med krav och lämnar den perfekta listan till IT hemma eller offshore har någon gång fått den brutalt dåliga känslan.

    Nä, det gick ju fel!

    För att senare säga. Om vi bara hade a,b,c.

    I grunden går projekt fel av tre anledningar:

    1. Orealistiska förväntningar.
    2. Ändrade förväntningar.
    3. Icke uppfyllda förväntningar.

    Och de som avgör i slutet är användarna i 95% av fallen. Så lösningen är:

    Börja med användarna.

    Skrev för rätt många år sedan ett inlägg från min tid på riksidrottsförbundet. Vi hade i traditionell mening skrivit krav och fick sällan se saker förrän det var försent. Vi behövde göra något åt det och vände tänket till att visa resultat kring gränssnitt först samtidigt som vi fortsatte att undersöka vilka tekniska möjligheter vi hade. Så den tekniska super-processen:

    1. Verifiera med användarna att vi som ska leverera något fattat rätt. Gärna som prototyper de kan klicka runt i.
    2. Förtydliga, prioritera och ta bort krav.
    3. Bygg.

    Acceptanstest handlade om att se om funktionen funkade enligt den tidigare prototyp vi gjort. Inte om den var användbar för det visste vi redan.

    När det inte längre är användarvänligt

    ”Men det här är ju standard” får jag höra rätt ofta. Men om det är oanvändbart. Spelar det någon roll om det är standard?

    Vi lägger ofta rätt mycket tid kring användarupplevelsen för vår kund genom kundresor. Vi ser ofta över våra gränssnitt för att optimera hur en kund, medlem, medborgare ska kunna genomföra och lösa det problem de har för stunden.

    Varför läggs inte lika mycket när vi bygger våra interna system? Det är också en kundresa, men en medarbetarresa.

    Riktigt gammalt legacy-system.
    Riktigt gammalt legacy-system.

    Det man glömmer bort är att gränssnittet som alla jobbar i är viktigt. Det är ibland lika viktigt som att det ser bra ut på kontoret.

    Motsvarigheten till ett legacy-system.
    Motsvarigheten till ett legacy-system.

    Det finns otaliga människor, mig inkluderat, som väljer bank efter hur deras mobil-app fungerar. Är det då fel att anta att personer som ska jobba 2000 h per år också får en emotionell känsla av gamla grässnitt?

    Slutsats: Så nästa gång du är sugen på skriva en kravlista. Strunta i det och börja med skisser på resultat och gränssnitt istället. Börja ställ frågor där. Gör kravarbetet efter det.

    Inom projektledning så har det funnits en ”sanning” länge. De som börjar-med-slutet och backar därifrån har en bättre bild vad som ska hända. Vilket sätt passar då bättre än att faktiskt börja med vilka gränssnitt som användarna ska jobba i som utgångspunkt för arbetet?

    Vilka är dina reflektioner?

  • Förändring stegvis, bitvis, vattenfall, agilt, byråkratiskt eller anarkistiskt?

    Förändring stegvis, bitvis, vattenfall, agilt, byråkratiskt eller anarkistiskt?
    Vägval är svåra. Men det är ditt ansvar att välja en väg. Sedan ha mod nog att byta om det behövs.

    På samma sätt att reda ut var vi har våra politiker i vårt land kan det vara svårt att hitta rätt i djungeln av begrepp, processer och metoder.

    Alla modeller är felaktiga.
    Några är mer användbara än andra.
    – George Box

    Det till trots så behöver du bestämma dig för att komma framåt. Inte bli förlamad att hitta den perfekta processen för att kunna agera.

    För om sanningen ska fram så är det mesta av vi gör i en organisation kulturellt. Kultur som bedrivs av människor.

    Min erfarenhet säger att du behöver prova dig fram.

    Sen vad som egentligen funkar i din organisation kan du inte i förväg veta. Erfarenhet ger dig möjlighet att se vad inte funkar, snabbare.

  • Framtiden får utvisa om vi hade rätt

    Under våren och hösten så har vi fått höra att tiden får avgöra om vi har haft rätt i vår strategi när det kommer till Corona. Det är ett förhållningssätt som vi kanske har råd att ha om man jobbar på FHM. För oss alla andra så är ”vi får se” inte ett hållbart förhållningssätt för målsättningar.

    Slås av dagens artikeln i DN där vi missar 15 av 16 klimatmål som var uppsatta 1999 och siktade på 2020. Tidigare miljöminister ger oss ett bittert betyg.

    Ingen regering har varit beredd att satsa det som skulle krävas.
    – Andreas Carlgren, miljöminister i regeringen Reinfeldt

    Så hur håller du dina långsiktiga mål i fokus, år efter år?

    Jag är övertygad att vi behöver mer privatägt österländskt tänkande och mindre börskvartalstänk för att kunna vara uthållig mot visioner och målsättningar som sträcker sig lång tid.

    Några av världens äldsta företag finns i Japan. Det långsiktiga målet för det familjeägda Ichiwa i Kyoto, Japan, är att det ska finnas kvar till nästa generation. Bolaget grundades för 1 020 år sedan, ungefär samtidigt som vi var vikingar i Sverige.

    Toyota är att annat bolag som haft som långsiktiga mål att bli världens största bolag. Och sisådär 70 år senare är de det. Toyota har beskrivit sin själ i The Toyota Way där de långsiktiga målen för bolaget finns beskrivet.

    Inget kortsiktigt beslut får påverka de långsiktiga målen negativt.

    På det sättet finns alltid det långsiktiga närvarande§ i alla beslut som tas.

    Det som saknas i Sverige, både politiskt och i bolag, är uthålligheten att orka vara långsiktig. Vi borde inte vara rädda för att sätta långsiktiga mål och faktiskt följa dem. Och för att alla ska veta vilka de målen är så gör ett enkelt dokument som finns att läsa så alla förstår vilka de är. Både politiker, tjänstemän, medborgare och bolag.

    Vi kan. Vi är inte korkade. Men utan att påminna oss om vad vi faktiskt kommit överens om är det svårt att hålla oss själva ansvariga för vilken vår målsättning var.

    Glöm inte det nu när det är dags för ytterligare ett nyårslöfte som glöms bort innan januari 2021. Skriv upp dem och lev efter dem. Påminn dig själv. Varje dag. Och svaret är ”framtiden får utvisa om vi hade rätt” är helt fel svar.

  • Om du vill få riktig förändring, glöm inte helheten

    Om du vill få riktig förändring, glöm inte helheten

    Det finns många modeller hur man ser på förändringen. En som jag fastnat för sedan ett tag tillbaka är T Knosters modell, introducerades 1991 som Managing Complex Change.

    Modellen går igenom ett antal olika delar och beskriver vad som händer om det saknas. Jag har använt modellen för att förstå vad som händer i en organisation.

    Går igenom steg för steg vad som vi upplever är viktigt.

    Vision

    Den viktiga inriktningen. Om du inte vet vart du ska så spelar det inte så stor roll vad du försöker göra. Viktigt i detta steg är att definiera var du är idag.

    ”Om du inte vet vart du ska så spelar det inte heller någon roll vilken väg du tar.”
    – Alice i underlandet (1865)

    Saknas: Om visionen saknas uppstår förvirring. Alla springer åt olika håll och ingen vet vad som gäller.

    Lösning: Här gäller det att ta fram en vision som tydligt berättar vart vi är påväg och varför. För oss är varför kundens nuvarande, eller kommande problem som vi vill lösa. 

    Vi jobbar med workshops, utbildningar och rena konsultuppdrag för att komma i mål med det viktiga visionsarbetet. Viktigt är att inkludera en stor del av personalen i arbetet som sker i olika former och på olika nivåer.

    Även framtagande av nuläge, verksamhetskartor och andra verktyg.

    Vad vi inte gör: McWimsey rapport som tar 6 månader att göra och som konkret inte berättar något.

    Motivation

    Vi vill! Med en tydlig vision om förändringen och ett starkt varför så behöver du som ledare motivera andra att köpa sig in på resan. Viktigt när man ser på förändringen är den enda sanningen:

    Den enda du kan förändra är dig själv.

    Saknas: Du möter motstånd. Om inte motivationen eller incitamenten finns så kommer du möta motstånd. I en hierarkisk organisation är det här motståndet ofta på mellanchefsnivå. Anledningen? De är nöjda med vart de har kommit och vill inte se förändring. Vilka är deras incitament att göra förändringen?

    Lösning: Det startar alltid med ledningen. Mindset i styrelserummet och i ledningen. Led med exempel. Berätta om er story varför den här förändringen är viktig. Gör det för våra kunder i framtiden.

    Vad vi inte gör: Sätter hela ledningen i en två veckor lång utbildning i ”stora rakvattnet” och pratar värdegrund.

    Kompetens

    Jag kan. Om vi ska genomföra en vision som vi är motiverad att göra så behöver vi kompetens att klara av det. Ofta handlar det om att hitta rätt personer i organisationen som redan har rätt kunskap. De kanske inte jobbar med de frågorna idag.

    Saknas: Uppstår oro. Oro att man inte klarar av att ro förändringen i mål. Inget konstigt. För många är det här något helt nytt som man inte har någon erfarenhet av.

    Lösning: Men andra kan ha erfarenheter att dela med sig. Här jobbar vi med workshops och utbildningar på olika nivåer. Tillsammans med DF Kompetens, IRM och Nackademin är några exempel.

    Vad vi inte gör: Ger en generell utbildning som ska passa alla utan vi anpassar den efter de utmaningar som er organisation står inför.

    Resurser

    Får jag? Finns mandat? Finns timmar och pengar? Resurser är alltid organisationernas flaskhals. Att prioritera förändringar är i korta loppet plågsamt. I långa loppet livsnödvändigt. Men det är svårt att se det med kvartalsrapporter, nedskärningar i coronatider.

    Saknas: Om visionen, motivationen och kunskapen finns att genomföra förändringarna men inga mandat ges så uppstår frustration. Det här är det farligaste man kan göra. Att kratta alla delar utom att ge mandat eller resurser att genomföra förändringen. Det här är, enligt mig, det vanligaste som slutligen sker för att inte nå i mål.

    Lösning: Om de ekonomiska resurserna finns genom att beskriva sense-of-urgency så kan man antingen utbilda sin egna personal. Eller hyra in temporära lösningar (konsulter) eller anställa. Vi hjälper till med alla delar för att få en bra mix både kortsiktigt och långsiktigt för era förändringsinitiativ.

    Vad vi inte gör: Ger er en uppsjö av konsulter som sitter på bänken för att fylla ut vår beläggning. Vi hittar de vassaste som hjälper er på riktigt.

    Plan

    Hur ska vi gå tillväga? Utan en plan så kommer du misslyckas. Warren Buffet sa det subtilt.

    Any idiot with a plan will beat a genius without.

    Att planera förändringen kräver att du har de andra delarna på plats. Vart ska du? Med vilka? Var är vi idag? Formalisera en plan är bra för att hitta hål och risker. Dock kommer planen alltid behöva förändras.

    Saknas: Uppstår ineffektivitet, fel start. Alla springer på alla bollar och inget blir kart. Det är också svårt att veta om man är på väg mot visionen då delmål saknas.

    Lösning: En dålig plan är bättre än ingen plan. Enkelt uttryckt. Du behöver göra en sådan. Vi jobbar med workshops, utbildningar och inte minst konsultuppdrag för att sätta en förändringsplan i verket och börja jobba.

    Vad vi inte gör: Ge er ett falskt business-case med luftslott till omsättningsökningar, effektivisering och andra KPI:er. Är ni ute efter det så leta gärna hos någon av våra konkurrenter, de är bättre på det.

  • Hur kan jag hjälpa dig med ditt problem?

    Hur kan jag hjälpa dig med ditt problem?

    Om du vill starta en bolag eller få din nuvarande organisation att växa så behöver du fokusera på vilken nytta du ger dina kunder. Det kräver viss disciplin att verkligen försöka hålla sig till två saker:

    • Det riktiga problemet.
    • Slutanvändaren (kundens) upplevelse att du löser problemet.

    Några exempel på hur man kan se det.

    • Amazon, jag vill inte gå till den fysiska affären.
    • Google, jag vet inte vart jag ska hitta informationen.
    • Uber, det är svårt att hitta en taxi.
    • McDonald, jag har inte tid att laga mat eller stanna på en restaurang.

    Sedan blir det annorlunda när man kommer till:

    • Netflix, jag vill se exakt vad jag vill när jag vill.

    Där Netflix började ur problemet att man inte ville betala förseningsavgifterna.

    Så nästa gång du funderar över hur du ska starta eller expandera din affär, börja då med att identifiera vilka problem du tänker lösa på kort och lång sikt. När du kommer till lösning senare så kanske du ska tänka om.

    Inspirerat av artikeln av Lucky Gupta.

  • Vad riskerar vi, egentligen?

    Vad riskerar vi, egentligen?

    ”If you are not willing to risk the usual, you will have to settle for the ordinary.”
    — Jim Rohn, American entrepreneur, author and motivational speaker

    Vad är det vi riskerar egentligen? Den största risken är att inget händer i vår organisation när hela världen ständigt påminner oss om att den enda konstanten är förändring.

    Det finns två faror att sätta sig på stolen, luta sig tillbaka och vara fet och nöjd som ledare. Dina medarbetare och kunder väljer en annan organisation att engagera sig i då ni tappat gnistan och drivet framåt. Ni utmanar inte längre.

    Vi människor behöver ha motstånd för att utvecklas samtidigt som vi rent genetiskt inte vill ha förändring. Det är en paradox. I affärsvärlden kan samma påstående vara: Jag vill att du hjälper mig att ändra mig på ett strukturerat och riskfritt sätt genom att erbjuda era tjänster inom området. Då får jag förändring samtidigt som jag inte behöver leda förändring, själv. Det är önskeläget. Men vi vet alla ändring behöver göras inifrån.

    Att inte arbeta med viktiga mål och visioner och bygga syfte betyder snabbt att organisationen missar inriktningen. Man bara flyter med. Hakar på de trender som passar. Hoppar över de som kanske var viktiga för att de var jobbiga. Missar kundernas rop på hjälp. Missar kundernas kommande problem, som de inte riktigt fattat än.

    Det mest klassiska är att du inte vet vilka val du ska göra. Det finns risk att:

    Du gör saker rätt snarare än rätt saker.

    När du står i ett vägval. Ska jag gå vänster eller höger? Eftersom du varken vet var du är eller vart du ska gå så spelar det ingen roll vilken väg du tar. Ta den som är enklast. Alltid.

    Det som stör mig är att alldeles för många organisationer jobbar efter den här strategin. Vår vision: minsta-motståndets-lag.

    Ibland undrar jag om visions-arbetet går till så här. (Ironi då jag är född på 70-talet och kallas för den ironiska generationen.)

    Vi kommer anstränga vårt yttersta att göra så lite som möjligt. Sätta så få och så låga mål som möjligt. Vi kommer kommunicera en vision som inte betyder något. Vi kommer fylla visionen med dagens floskler så att du ändå tror att vi menade något.
    

    Det undergräver byggandet. Det undergräver vad ni försöker åstadkomma. Och framförallt är det demoraliserande för de intraprenörer som vill så mycket men eftersom det är viktigare att göra allt enligt minsta-motståndets-lag så spelar det ingen roll.

    Det är inte den organisationen vi strävar efter.

    Mer i kommande bok.

  • Komplexa problem måste lösas med fler perspektiv

    Komplexa problem måste lösas med fler perspektiv
    https://youtu.be/BVqMHNfvdKo

    Ett bra verktyg som hindrar dig från att fästa dig vid första bästa lösning är att du svarar på frågan:

    En del av lösningen är… (och din idé).

    Genom att använda det enkla knepet hindrar du dig själv från att falla ner i fällan att tro att din första bästa idé är den enda.

    Försöker byta ut ett ord i många olika sammanhang. Det är lite märkligt hur hjärnan funkar.

    Istället för problem, använd utmaning. Det ger mycket mer energi.

    Du kommer in på morgonen och säger med dov röst och taskig kroppshållning Vi har ett problem . Eller: VI HAR EN UTMANING! 🙂.

    Inriktningar baserat på utmaningar

    Om det finns ett riktigt problem att ta tag i så finns det också en vilja att försöka lösa det.

    Min erfarenhet av att jobba med mål, visioner och inriktningar är att man saknar ett syfte med vad man håller på med. Men om du inte vill vara en bra ledare så spelar det inte heller så stor roll.

    En bra formulering när det gäller syfte och vision är att fundera så här:

    Min, eller organisationens, vision är att när vi är klar så ser världen lite bättre ut på följande vis.

    Mitt syfte (purpose, mission) är att förklara vad som är problemet idag och berätta hur jag ska fixa det.

    På det sättet skapar du en inriktning som är tydlig för alla som vill vara med i din resa mot visionen.

    Not: Detta synsätt fungerar inte i underhållningsbranschen eller bara imaginära förströelsemedier. De bör inte se sin affär ur ett problemperspektiv. Vice versa gäller då övriga inte heller bör kopiera någon annan bransch heller.

  • Varför Excel är en mycket dålig idé för all typ av planering

    Varför Excel är en mycket dålig idé för all typ av planering

    Det största problemet med en lista är att du inte kan se fler perspektiv visuellt. Vi tror att människor är hårdkokade att kunna motta listor och dra slutsatser av dessa. Det är helt fel. Det är datorer som är bra på det.

    Vi människor behöver associationer.
    Bilder är bra.
    En karta är bättre.

    För sju år sedan gick jag en utbildning hos Anders Persson och Steve Brdarski i Programledning. Där underströk man vikten av att skapa en OnePage för de initiativ som ett program jobbade med. En Dashboard som förklarar helheten. I en sådan har du flera dimensioner att titta på.

    Sedan dess har jag försökt få ned huvudbudskapet till en OnePage när det har betytt något. Men allt för ofta går vi tillbaka till 20 sidor PowerPoint + 25 flikar Excel och tänker ”nu är vi helt transparenta mot vår ledning”. Nej. Tvärtom. Ni mörkar insikterna.

    Jag gillar modeller.
    Mycket.

    En modell, som är delmängd av lösningen, är en karta inom de domäner jag jobbar. Vad som görs, förmågor. Vilka system som används samt vilken information som går mellan förmågor och system. Det är Verksamhetskartan, Vintergatan framtagen av Annika Klyvert samt populariserad och vidareutvecklad i bokform av Cecila Nordén.

    I wisely started with a map
    — J.R.R. Tolkien

    Ovanpå denna kan man jobba med heatmaps och olika typer av analyser. Styrkan ligger i att du börjar rita om verksamheten ur vad du gör snarare än att du ritar om lite boxar i ett organisationsschema, som i bästa fall är ett uttryck för maktrelationer i en organisation och väldigt lite vad man gör.

    Vi ska förändra organisationen så låt oss rita lite nya boxar i organisationsschemat för att bli mer agila (lägg till valfri floskel).

    Eller ”Janne ska ju bli chef nu så låt oss rita om organisationsschemat”.

    Båda ovan var ironi. Ingen liknelse med att jag har en vän som heter Janne heller.

    Så det här med listor då?

    Man ser bara en lista. Det är nackdelen.

    Modeller som kan visa tillräckligt med dimensioner i samma bild är starkare.

    Kanban är intressant där eftersom du sorterar informationen. Vänster till höger i flödet mot klart. Upp och ned i prioriteringsordning. Då har du adderat två dimensioner vilket för väldigt många räcker, långt. Adderar du även färg som signal för vad som brinner på riktigt så har du en bra verktyg för uppföljning. Dock räcker det för att få förståelse för hur det hänger ihop.

    Addera en filter innan som Eisenhovers beslutsmatris om det ska prioriteras överhuvudtaget så har du en process som är mer transparent och enkel att förstå än 99% av allt skräp som finns därute.

    Så nästa gång du försöker förklara din organisation försök då få med vad, information, i vilket system, med vilken mottagare, affärsområden, avdelningar i en och samma karta enkel nog för både verksamheten och IT-människor att förstå sig på.

    Desto fler relevanta dimensioner desto bättre.

    Och aldrig, aldrig Excel.

    Lycka till med kartorna och navigeringen.

  • Utmaningar och möjligheter

    Utmaningar och möjligheter

    En kompakt guide med utmaningar och möjligheter i kristider

    Hur ska du utmana din organisation så att rätt möjligheter kommer fram? Ofta är vi reaktiva på omvärlden, inte minst i den situation vi befinner oss i nu. Men det finns en bra övning att jobba med för att skapa en beredskap.

    Framtiden kommer förändras och du behöver vara redo. Låt oss definiera utmaningarna i er verksamhet tillsammans — Vi har gjort en kompakt guide till dig med utmaningar och möjligheter du kan ta tillvara på när världen runt dig förändras.

    Necessity is the mother of invention

    Plato

    Övning som kan ge dig oväntade möjligheter. Ta en eller flera utmaningar nedan som du kan identifiera dig med. Mappa dem mot möjligheterna och beskriv dem i ditt kontext. Inkludera medarbetarna för att få fram riktigt bra möjligheter tillsammans.

    10 st bra Utmaningar

    1. Corona fortsätter till sommaren 2021 och det vi ser nu är det nya normala.
    2. Ni blir hackade och era system blir utsatta för ett Ransome-ware (all data låses in och krypteras tills ni har betalt lösensumman). Ni har inte råd att lösa ut och måste börja om från noll.
    3. Bolaget x utvecklar Artificiell intelligens och böjar utveckla en tjänst som utmanar det ni gör till halva priset med högre kvalité.
    4. Er viktigaste leverantör går i konkurs eller ändrar sina avtal så att ni inte längre har lönsamhet.
    5. Något som tidigare varit laglig blir olagligt med ny EU-lagstiftning. Tänk GDPR för e-postmarknadsföringsblag.
    6. Avsaknaden av tydligt syfte och mål (mission, vision, values) i bolaget gör att duktiga medarbetare slutar och en missnöjd VD får sparken. Styrelsen vill se en ändring på kultur. Var startar man?
    7. Under Corona-krisen våren 2020 ställdes samtliga utvecklings- och innovationsinitativ in hos era huvudkonkurrenter.
    8. Konkurrent till er utmanar på riktigt genom att jobba distribuerat med mestadels av personal i Asien / Sydamerika. Lönebild är hälften vad du har och priser kan pressas.
    9. Ert cash-flow minskar drastiskt under mycket lång tid framöver. Hur ställer man om kostymen till mindre kostnad över lång tid med bibehållen möjlighet att leverera när det vänder.
    10. Om du är beroende av externt kapital, t.ex. en startup. Pengarna sinar. Det blir inga mer investeringar under 2020 och 2021.

    10 st Möjligheter baserat på utmaningar

    1. Bygg produkter / tjänster som inkluderar flera steg i värdekedjan. Se t.ex. över leverantörer och distributörer.
    2. Bygg in färdiga off-the-shelf lösningar som tar stor del av värdekedjan. Tänk integration inom IT.
    3. Partnerskap med andra branscher för att hitta synergier. Tänk; Mathem + Clas Ohlsson, Uber + Mat, SAS + Sjukhus.
    4. Digitalisera era manuella processer som involverar kunderna.
    5. Bygg ett grymt nätverk med frilansare.
    6. Excellence. Bli de verkliga experterna på området.
    7. Bygg in era personliga varumärken i leveransen. Inget bolag är bättre än ert sista jobb / leverans / produkt / tjänst.
    8. Automation / AI.
    9. Ta bort kontor och börja jobba distribuerat (remote).
    10. Kan ny teknik som blivit billigare och mer standard göra nya affärer möjligt för er? IOT, CRM, automation, batterier, affärssystem.