Senaste åren har vi i vår familj tillbringat en alldeles för stor del på sjukhus med två av våra barn. Det börjar med ett par vårdcentralbesök som senare blir ett femtiotal akutbesök, har tappat räkningen. Ambulans. Andningsuppehåll. Gallproblem. Borrelia (Neuroborrelios). Operationer. Vård av allvarligt sjukt barn i ett år hemma. Nu är troligen det mesta av de här över.

Det jag slås över är hur mycket ”killgissningar” som pågår på en vårdcentral och en akutmottagning. I över 90% är svaret. Åk hem. Ta lite Alvedon. Återkom om det blir värre. Ett andningsuppehåll senare och ambulans så blir vi hemskickade igen. Då vägrar jag. Ber läkaren att skriva det hen säger till mig och ge mig en journalkopia innan jag åker. Först då händer det saker. Efter hot. Men jag vill inte behöva ta till det.

Ett annat effektivt sätt har varit att omformulera läkarens uttalande som ett svar på min fråga. Tweet-vänligt. Då verkar det också ta skruv. Men jag vill inte ta till det heller.

Vad jag vill är att när en läkare säger något så vill jag kunna lita på det. Det gör jag inte. När något av våra barn är sjuka numera och vi funderar på att åka till akuten frågar vi alltid:

Och vad ska de göra, tror du?

Om svaret blir alvedon så ger vi det hemma istället.

Det här med Artificiell Intelligens (AI) då? Det har visat sig att IBM Watson, John Hopkins sjukhus i USA, är betydligt bättre att ställa diagnos redan idag, än vad läkare är. En av många artiklar på ämnet kring diagnoser på cancer tidigt.

AI hjälper Danderyds sjukhus att tolka röntgenbilder.

Nu har även Google Ai gjort ett stort försök att börja tolka mammografi. Vad jag gillar när Tech-giganterna ger sig an riktiga problem är att det finns en uthållighet som inte baseras på kvartalsrapport utan en personlig övertygelse att man ska lösa ett problem. NyTeknik rapporterar om Google Ai.

En serie frågeformulär kan enkelt ringa in troliga sjukdomsorsaker är ett vanligt sätt som har funnits länge. Vad IBM Watson har gjort är att mata datorn med massor av data. Forskningsrapporter. Journaler. Böcker från läkarutbildningar. Ovanpå detta byggt relevanta algoritmer och slutligen ett gränssnitt som börjar i frågor, några grundläggande tester. Sedan rekommenderade prover. Och slutligen en mycket större träffsäkerhet i fastställande av rätt diagnos.

Läkarens roll i framtiden?

Ett sätt är att se AI som en assistent på steroider. AI:et hjälper till i början och gör diagnosen och förslag på orsaker och behandling. Läkaren kan då välja att enbart följa förslagen. Vilket det finns rigorösa rutiner för från Socialstyrelsen kring t.ex. hur man behandlar Borrelia. Eller utmana baserat på kunskap som inte en algoritm kan hitta. På så sätt lär sig AI:et att ställa diagnoser bättre.

En stor del AI:et skulle kunna göra är att skriva i journaler. Ge exempeltext som läkaren snabbt kan godkänna eller ändra några få saker. Tänk Google Translate när du kan ändra specifika ord.

Är läkar-proffessionen död?

Nej. Men den kommer förändras radikalt kommande 10-20 åren. Det jag som förälder vill veta när jag går från Vårdcentralen eller akuten är att fler saker har tagits i beaktanden. Och att det inte är en killgissning, se Svenska nyheter. Gärna med uppföljningar som kan ske i en app för att konstatera om man behöver återkomma till sjukhuset eller inte.

Välkomnar även mer att man för in mer intelligens i appar som Kry. Gör de enkla besöken vad de ska vara. Enkla.

Thomas Larsson skriver, föreläser och arbetar med hur yrkesroller förändras med pågående teknikskiften i samhället.