Rent logiskt förstår vi alla att arbeta sex timmar per dag innebär att man kan vara mer fokuserade än med de standardiserade åtta timmarna. Effekten blir bättre. Och en hel del andra fördelar uppnås.
I början av 1800-talet var det inte ovanligt med 14 timmars arbetsdag. Man insåg man att det var för tunga dagar för fysiskt arbete och minskade timmarna till 12 sedan 10 och i inledningen av industriella revolutionen på mitten av 1800 talet till åtta timmar. Så har det sett ut över hundra hundra år baserat på fysiska arbete. Men skulle förutsättningarna kunna vara annorlunda idag?
Förutom det så är vårt pendlande till jobbet oftast buss eller bil som tar en stor del av tiden. Förr gick, cyklade man i långa sträckor och fick då sin vardagsmotion. Nu tittar vi ned i en plastmackapär och tittar på katter och hur bra alla andra har det med sina tillrättalagda bilder med sina perfekta hem och perfekta liv.
Vi sitter mycket mer. Vi jobbar mer med hjärnan än med kroppen, på både gott och ont. Vi förväntas jobba tills vi är 69. Varför jämförs dagens verkligheten med ett beslut som togs för två sekler sedan?
Med risk att bli politisk, vilket jag inte har några ambitioner att vara eller bli. Så här ser jag på det:
En anledningen är man inte försöker se hela bilden. Det finns kanske en kostnad för den organisation som ska gå ned från åtta till sex timmar. En annan är att någon annan som börjar jobba på de två timmar som faller bort så kan sen personen betala skatt istället för att vara arbetslös. Få lön istället för att få bidrag. När man försöker se på hela bilden så tjänar samhället på det här. Då borde organisationer kunna få vara med att dela på kakan. Birgitta Olsson menar att man arbetstidsförkortningen inte automatiskt betyder högre kostnader för samhället. Även stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet har visat på positiva effekter vid förkortad arbetstid.
Men det går förstås att genomföra ändå. Handen på hjärtat, när fick du åtta bra timmar gjorda på jobbet senast?
Jag skulle vilja se fler organisationer experimentera med kortare arbetsdagar av anledningen att det ger mer effekt. För att se om det verkligen blir bättre så behöver man givetvis försöka mäta en del saker före, under och efter experimentet. Direkt ur huvudet:
- Faktiskt arbetade timmar.
- Sjukfrånvaro.
- Stressnivå (går att ta blodprov eller enkät).
- Psykiskt välmående (intervju / enkät).
- Fysiskt välmående (undersökning / enkät).
- Effekt av arbetet.
Den sista punkten insinuerar att arbetet är mätbar. Den kan vara svår. Som egen företagare kan vara hur många timmar du fakturerar.
Livet som förälder
Tidigare gick barn i lägre åldrar längre i både dagis (förlåt förskola ska det vara) och skolan. Idag lämnar man kring 08:30 och hämtar absolut senast 16:30. Då finns 8 timmar kvar. Bor man i Stockholm så är en normal pendlingssitation 30 minuter till jobbet enkel väg. Kvar är då 7 timmar. Sedan vill man kanske ha lunch och få någon minut kvar till ett ärende. Kvar är då 6 timmar.
Realiteten för många är att man ska försöka klämma in 8 timmar ändå och får då jobba kväll. Köra skift vem som hämtar och lämnar. Ett rejält pussel helt enkelt.
Sedan har man aktiviteter, skolavslutningar, bokklubben och kanske kanske träning någon gång. Läsa en bok. Glöm det.
Inte undra på att vi alla känner oss stressade.
Målet med kortare arbetsdagar
Du mår bättre. Du får tid till annat som familj, fysik och mental träning. Du levererar ett bättre resultat.
Vad gör andra?
Det finns många exempel på organisationer som redan gör det här. Dock provar de först som experiment och ser på alla faktorer.
Amazon, ehandelsjätten, gör ett experiment på 6 timmars arbetsdag.
Ett annat företag är byrån Brath från Östersund nu även i Stockholm. De är förespråkare för 6 timmars arbetsdag och ser definitivt massor av fördelar av det inte minst ur ett rekryteringssyfte.
Slutligen
Jag skulle vilja göra några experiment med ett antal högpresterande team som gör alla rätt utom att psykologiska pressen och stressen är för hög. Se vad som händer om man kapar timmar och är överens om vad som ska leveras och prioritera ännu hårdare för att hitta en balans som tillhör det här årtusendet.
Metoden dit skulle utgå från den bok jag skrivit i att vara lat men effektiv. Finns på Adlibris att köpa.
Intresserad? Hör av dig.
Proaktivt 